Medlemsbrev november 2021

Hösthälsning från FQ

I detta medlemsbrev kan du ta del av vad som hänt sedan sist, vilka frågor vi agerat i och om vad som är på gång framåt. Brevet är denna gång långt då vi valt att lägga med flera av de anföranden och uttalanden vi gjort.

1. Grattis Anna Bergholtz, årets Magdalena Ribbing-stipendiat

2. På gång · Medlemsträff 24 november · Medlemsträff 16 december

3. Påverkansarbete · Skrivelse till Jämställdhetsmyndigheten om digital otillgänglighet · Sverige har förhörts av CEDAW-kommittén · Förutom tillgång till vård måste vården också vara tillgänglig och användbar · Pension hela året · Sätt stopp för ännu ett exkluderande diskrimineringsrum · Krisberedskap och kriskommunikation måste ha ett funktionshinderperspektiv

4. Hänt sedan sist · Föreläsning om aktiva åtgärder, funktionsnedsättning och jämställdhet · Bokbord i Hallunda Folkets hus · Institutionslivet – vad gjorde det med oss?

5. Vi behöver dig i FQs arbete · Medlemskap · Lägg till FQs logga på din profilbild på Facebook · Välkommen att höra av dig!

Grattis Anna Bergholtz, årets Magdalena Ribbing-stipendiat!

Vi vill börja med att uppmärksamma och gratulera vår FQ-medlem Anna Bergholtz som tilldelats årets Magdalena Ribbing-stipendium!
Så här skrev Dagens Nyheter i samband med utdelningen den 14 oktober på Thielska Gallerier i Stockholm: ”Bergholtz tilldelas stipendiet för sitt arbete mot diskriminering och värnandet av ett samhälle där ”mångfald och funktionsvariation tillvaratas och ses som en tillgång”. Anna Bergholtz förlorade synen i vuxen ålder. Hon har gjort ett stort antal radiodokumentärer, arbetat med UR:s ”Livskraft”, P3:s ”Morgonpasset” och ”CP-magasinet” i SVT. I dag är hon en av programledarna i P1:s ”Funk” och aktuell i podden ”I mörkret med” där alla gäster medverkar i totalt mörker. Minnesfonden har som ändamål att i den bortgångne DN-journalisten Magdalena Ribbings anda stödja journalistik och andra insatser för mänskliga rättigheter.”

I sociala medier kommenterade Anna själv:
”Jag trodde knappt det var sant när beskedet kom om att jag skulle bli årets Magdalena Ribbing-stipendiat. Hur vet ni vem jag är, vad jag gör? Det är så sällan frågor om funktionsnedsättning uppmärksammas. I snart tjugo år har jag kämpat för att skapa förändring. Jag har arbetat för att personer med funktionsnedsättning ska synas och höras som vem som helst i media. Jag har försökt lyfta frågor om tillgänglighet och inkludering för jämnan. Ibland har jag varit redo att ge upp, tänkt att jag inte orkar mer – men jag har aldrig slutat kämpa. Att få Magdalena Ribbing-stipendiet gör mig oerhört glad, stolt och tacksam. Stipendiet visar att frågorna är viktiga, och bästa bekräftelsen och peppen för att fortsätta mitt arbete.”

På gång

Vi kommer under december flytta vårt kontor eftersom vi blivit uppsagda från kontorshotellet där vi bott sedan förra sommaren. Vart vi ska meddelar vi när allt är klart, men det ser ut att ordna sig på ett bra sätt. Vi jobbar på med en ny hemsida som vi hoppas kunna lansera snart. Inför nästa år hoppas vi på mer intensiv medlemsverksamhet, dels för att vi då förhoppningsvis kan se fram emot verksamhetsstöd som uteblev detta år, dels för att vi hoppas kunna ordna fysiska träffar igen – samtidigt som vi har för avsikt att fortsätta träffas digitalt.

Året börjar närma sig sitt slut men vi har ytterligare två medlemsträffar inplanerade före jul- och nyårshelgerna. Varmt välkommen med din anmälan!

Medlemsträff onsdagen den 24 november kl 18.00 – 19.00
Möt författaren och professorn Fanny Ambjörnsson
En onsdagskväll i slutet av november får vi träffa Fanny Ambjörnsson, professor vid avdelningen för genusvetenskap Stockholms universitet och aktuell med boken ”Om Nadja: en systers berättelse”.

”Nadja kunde inte andas själv, hade allvarliga hjärnskador och skulle behöva assistans 24 timmar om dygnet under hela sitt liv. Boken beskrivs som ett försök för Fanny att närma sig Nadjas liv, speglat genom alla som funnits runt henne: En storasyster som plötsligt måste bli vuxen. Åldrande föräldrar vars dotter aldrig kommer att klara sig själv. Assistenter som vet mer om Nadja än vad hennes familj gör.”

Träffen är digital, den teckenspråkstolkas och skrivtolkas.
Anmälan till info@kvinnor-funktionshinder.se senast måndagen den 22 november.

Medlemsträff torsdagen den 16 december kl 18.00 – 19.00
Besök från Botkyrka Kvinno- och tjejjour
I mitten av december får vi besök av Anne Saarinen som är koordinator vid Botkyrka Kvinno- och tjejjour som berättar om jourens verksamhet. Vi ser fram emot ett viktigt kunskapsutbyte.

Träffen är digital, den kommer att teckenspråkstolkas och skrivtolkas.
Anmälan till info@kvinnor-funktionshinder.se senast tisdagen den 14 december.

Påverksansarbete

Skrivelse till JäMy om myndighetens digitala otillgänglighet
Vi har i dagarna skrivit till Jämställdhetsmyndigheten med anledning av myndighetens otillgängliga verktyg för hantering av bidragsansökningar. Vi lyfter i vårt brev också den kritik vi framfört gällande själva verktygets stabilitet och trygghet. Vår organisation missade hela stödet för år 2021 därför att myndigheten hade problem med det digitala ansökningsverktyget under perioden när ansökan skulle skickas in.

”Vi anser att det är helt oacceptabelt att en statlig myndighet med ett viktigt uppdrag gentemot allmänheten, för övrigt en del av allmänheten som konstaterats behöver samhälleligt stöd – kvinnor – och vårt fall dessutom kvinnor med funktionsnedsättning, har så stora brister när det handlar om de verktyg som används i kommunikationen mellan myndigheten och verksamheterna som är beroende av myndigheten. Vi hoppas att få se en förändring både vad gäller myndighetens tillgänglighet och användbarhet ur ett funktionshinderperspektiv och ett ansökningsverktyg utan krångel och risk för så fatala misstag som det vi råkade ut för förra året.”

Sverige har förhörts av CEDAW-kommittén
I oktober har FNs CEDAW-kommitté, kommittén som bevakar staternas efterlevnad av kvinnokonventionen, varit samlad i Genève och Sverige var ett av de länder som förhördes.

FQ har tillsammans med Funktionsrätt Sverige sedan tidigare lämnat in en så kallad parallellrapport till kommittén om hur vi anser att Sverige lever upp till kvinnokonventionen, CEDAW, när det gäller flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

I samband med förhören medverkade FQs Maria Johansson vid två tillfällen, som representant för Funktionsrätt Sverige och FQ gemensamt, då kommittén digitalt mötte svenska civilsamhället. Vid varje tillfälle höll hon ett 2 minuter långt anförande. Nedan kan du ta del av dessa.

Våra huvudbudskap var två.

Under måndagen förde vi fram att Sverige måste börja ta fram tillförlitlig statistik som kan utgöra underlag för förändringar som behöver göras. Dels måste kvinnor med funktionsnedsättning synliggöras jämfört med kvinnor i stort, dels måste statistik som rör personer med funktionsnedsättning vara könsuppdelad.
Under torsdagen tog vi upp det faktum att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning löper högre risk att utsättas för våld och hot om våld. Kampen för jämställdhet och kampen mot mäns våld mot kvinnor måste vara intersektionell, flickor och kvinnor med funktionsnedsättning måste synliggöras.

Anförande inför CEDAW-kommittén 2021-10-18
My name is Maria Johansson, I am chair of FQ – Forum Women and Disability in Sweden. I today also represent The Swedish Disability Rights Federation.

Girls and women with disabilities have the same dreams, goals and wishes as women without disabilities. But, despite the fact that we, according to regulations should have the same rights, the differences in living conditions can be very large.

The lack of data or gaps in statistics on girls and women with disabilities is a common problem, whether in the areas of education, violence or health for example. We know that discrimination exists, but in order to determine its extent, identify gaps and analyse which measures lead to progress and positive effects for the implementation of the Convention, more knowledge is needed.

It is a fact that girls and women with disabilities are not visible in the statistics.
When statistics are missing it leads to an invisibility of existing problems. Which gives that when solutions are discussed, bills and strategies are developed, those who over and over again end up furthest from their rights – girls and women with disabilities – are not included.

In order for all women, including the large group of women with disabilities, to be given protection and the opportunity to thrive in accordance with the Convention, statistics is needed to be developed that allow for analysis from an intersectional perspective. Otherwise, the consequences will be that women with disabilities will be invisible and the proper efforts required to comply with the CEDAW Convention will be lacking.

The Swedish government must

Rapidly develop procedures for and ensure the collection of broken down statistics and indicators in the area of human rights for girls and women with disabilities.

Anförande inför CEDAW-kommittén 2021-10-21
This Monday we addressed the Committee on the fact of lacking statistics when it comes to girls and women with disabilities in Sweden. When we are missing in the statistics, the living conditions and inequality keeps missing in the debate and in the political proposals.

Today we would like to focus on that children and women with disabilities are at higher risk of violence and abuse.

A recent report shows that two in five have had sex after experiencing psychological pressure, and one in five has been subjected to, or threatened with, a sexual act through violence/threat of violence.

Despite reports highlighting the vulnerable situation, there is a lack of concrete action and positive results when it comes to systematically increasing gender equality and preventing violence. 

The disability rights perspective is generally missing in discussions about what needs to be done, as are efforts to systematically prevent violence. Procedures are lacking to ensure that staff have sufficient knowledge and that victims of crime receive the extra support and assistance they are entitled to because of their disability.  In the Swedish government’s package of measures presented in June this year for the continued work to prevent and combat men’s violence against women, the disability rights perspective is missing. 

Despite the higher level of exposure to violence, many municipalities lack sheltered accommodation that is accessible to women with various disabilities. Already in 2014, the CRPD Committee expressed concern about this. Despite this, not much has changed.

This must come to an end. The work to reach gender equality and to prevent men’s violence must be intersectional, it must have a disability rights perspective.

Uppmaning till Lena Hallengren – förutom tillgång till vård måste vården också vara tillgänglig och användbar
I slutet av september deltog FQ, tillsammans med funktionshinderrörelsen, vid ett möte där socialminister Lena Hallengren berättade om satsningarna inom funktionshinderområdet i budgetpropositionen för 2022. En av de punkter Lena Hallengren själv tog upp var frågan om tillgång till vård. Från FQ passade vi då på att lyfta frågan om tillgänglighet och användbarhet vad gäller utrustningen inom vården. Vi ser problem bland annat när det gäller automatiserad ankomstregistrering som allt oftare används utan att paneler och automater är tillgängliga och användbara för exempelvis personer med nedsatt syn, personer som är kortvuxna eller som sitter ned. Ett annat exempel, där vi också vet att undersökningsfrekvensen är lägre bland kvinnor med funktionsnedsättning, är apparatur för mammografiundersökning och gyn-stolar. Här finns mycket att göra och det måste ställas tydliga krav på universell utformning i upphandling.

Pension hela året
I september anordnades en bred manifestation för jämställda pensioner.
Kvinnor har 69 procent av mäns pensioner. Omräknat till dagar på ett år betyder det att kvinnor slutar få pension den 9 september, medan män fortsätter få pension hela året.

FQ står bakom uppropet Pension hela året och vi medverkade vid manifestationen just den 9 september genom styrelseledamot Isabel Ekman som var en av talarna på Stortorget i Stockholm.

Tal av Isabel Ekman, FQ, 2021-09-09

FQ, Forum – Kvinnor och funktionshinder är en cross-disability organisation. Vi samlar alla som identifierar sig som kvinnor med funktionsnedsättning.
Vi vill med vårt tal visa hur det ser ut för kvinnor som även möter funktionshinder i sin vardag. Våra uppgifter kommer från en rapport framtagen av Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet från 2019.

En inkomst från anställning är det som har störst betydelse för individens disponibla inkomst. Sedan mitten av 1990-talet har den ekonomiska betydelsen av att ha ett arbete ökat markant. Det har också ökat skillnaderna i den ekonomiska standarden för kvinnor med funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden.

Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Detta är enligt EU en indikator på risk för fattigdom. Av kvinnor med funktionsnedsättning över 30 år befinner sig 20 procent i den gruppen.

Många personer med funktionsnedsättning är beroende av andra för stöd i sin vardagstillvaro och står långt ifrån att kunna arbeta på den reguljära arbetsmarknaden. Dessa två aspekter har stor påverkan på den ekonomiska självständigheten.

I vårt samhälle blir utbildning allt mer viktigt för att få ett arbete. Hur ser det ut för kvinnor med funktionsnedsättning?

Det är vanligt att unga kvinnor och män med funktionsnedsättning visserligen påbörjar gymnasiet men inte tar examen. Detta kan få livslånga ekonomiska konsekvenser.

Skälen till avhopp är generellt skoltrötthet. För studenter med funktionsnedsättning anger 1/10 sin funktionsnedsättning som skäl till avhopp. Anledningarna som anges är bland annat brister i anpassningar eller särskilt stöd, hinder som försvårar möjligheten att tillgodogöra sig utbildningen samt mobbning och kränkande behandling i lärmiljön.

Utöver de generella hinder som personer med funktionsnedsättning möter när de försöker utöva sin rätt att arbeta, möter kvinnor med funktionsnedsättning speciella hinder mot att delta på jämlika villkor på arbetsplatser. Exempel på sådana hinder är sexuella trakasserier, ojämlik lön, bristande möjligheter att söka upprättelse på grund av diskriminerande attityder som gör att deras anspråk avfärdas, samt fysiska hinder och informations- och kommunikationshinder.

FNs kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning anger 2018 som allmän kommentar (nr 3) om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män.

I jämförelse med övriga befolkningen är det i större utsträckning som personer med funktionsnedsättning arbetar deltid och det är ännu vanligare bland personer med nedsatt arbetsförmåga. Bland sysselsatta kvinnor med funktionsnedsättning arbetar 57 procent heltid jämfört med 83 procent av män med funktionsnedsättning.

Det är vår bild av vad det innebär för pensionen att vara kvinna och även ha en funktionsnedsättning.

Tack!

Vi fortsätter sprida våra uttalanden från årsmötet:

Sätt stopp för ännu ett exkluderande diskrimineringsrum
Sakteliga börjar begreppet delaktighet bli känt i kampen mot uteslutning från det offentliga rummet. Det handlar om den fysiska miljön, om att komma in och ut, om att ta del av det som sägs, av det som visas, om att förstå och komma till tals. Det betyder inte att tillträdet till det offentliga rummet har blivit möjligt för alla, det betyder enbart att de som utestänger vet eller förstår att de gör det.

I snabb takt har kommunikationen med myndigheter, departement, andra organisationer digitaliserats under de senaste åren. Men intresset för tillgänglig och användbar digitalisering är lågt och ett nytt diskrimineringsrum har därmed uppstått. Det har blivit självklart att redovisningar, ansökningar, seminarier sker digitalt. Det är en utveckling som ingen egentligen ifrågasätter. Och alltför få bryr sig i att somliga utesluts från att delta i den digitala världen.

I FQs kommunikation med myndigheter, departement, andra organisationer stöter vi ständigt på digitala hinder. Den i ämnet bäst lämpade att kommunicera är förhindrad att göra det därför att myndigheten, departementet eller organisationen inte har dokument eller formulär som är läsbara för exempelvis den som inte ser. Digitala möten stänger ute den som inte hör eller har nedsatt hörsel därför att man struntar i att teckenspråkstolka och att skrivtolka. Allt detta strider mot mänskliga rättigheter.

Likväl fortgår denna utestängning. Den ansvarige behöver inte stå till svars.
Vi kräver en medveten och snabb utveckling för att förhindra ännu ett exkluderande diskrimineringsrum. ”Kort sagt – in med kommunikationsproffsen. Och ut med töntarna”. Det skrev Lena Mellin om ämnet digitalisering i Aftonbladet den 19 april. Vi instämmer!

FQs årsmöte i maj 2021 kräver att alla tar sitt ansvar!
* Myndigheter och departement har tydliga riktlinjer att efterleva, gör det!
* Den som arrangerar en digital konferens har ett ansvar att efterfråga och säkerställa tillgänglighet och användbarhet i upphandlingen av konferensplattform och webblösningar, gör det!
* De av oss som inte själva för tillfället har behov av tillgänglighet, som medverkande, som paneldeltagare, kan alliera oss genom att säga – alla ska kunna delta, annars är inte jag heller med!
* Politiken kan ta den digitala otillgängligheten på allvar och istället för att förutsätta att lagar och regler efterlevs med automatik se till att frågan lyfts på den politiska dagordningen.

Krisberedskap och kriskommunikation måste ha ett funktionshinderperspektiv
Sedan tidigt förra våren har vi levt i en pandemi som påverkat oss alla i hela samhället, men på olika sätt. Det har blivit smärtsamt tydligt att svensk krisberedskap och kriskommunikation saknat funktionshinderperspektiv och insikt om människors skilda förutsättningar och behov.Vi har som invånare ett ansvar att ta del av information och rekommendationer och att efterleva dessa. Men då måste informationen vara tillgänglig! De dagliga myndighetsgemensamma presskonferenserna var från början inte fullt ut tillgängliga med teckenspråkstolk och textning. Det är ännu inte en självklarhet att regeringens presskonferenser direkttextas. 1177.se, dit många vänt sig för att få råd om symptom och smittspridning, kan inte kontaktas av den som inte hör eftersom sajtens chattfunktion inte är inkopplad. 1177.se sänder dessutom samhällsviktig information på reklamtid på tv, men endast som bild ej som tal.Det har varit oklara och skilda regler regionerna emellan vad gäller turordning till vaccination. Här har ett skriande behov av insikt om vad det innebär att ha exempelvis personlig assistans eller vara i behov av ledsagning framkommit. Enskilda har försökt förklara att den som har stöd av detta slag i sin vardag inte har möjlighet att hålla distans till personer utanför den egna familjen, men många gånger mötts av total oförståelse för vad det innebär i det dagliga livet och noll funktionshinderpolitisk kunskap. Att vara dövblind har i vissa delar av Sverige inneburit att alla möjligheter till kommunikation skurits av då dövblindtolkar inte tillåtits arbeta på grund av risk för smittspridning.

FQs årsmöte kräver en kriskommission
FQs årsmöte kräver att regeringen, med socialminister Lena Hallengren, tillsätter en kriskommission som identifierar bristerna och lägger skarpa förslag till beslut för förändring.

Hänt sedan sist

Vi har under hösten deltagit i samråd och möten inom olika samarbeten där vi ingår, bland annat KSAN/Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor och Sveriges Kvinnolobby. Vi har träffat Jämställdhetsmyndigheten för att diskutera skyddad identitet när man som kvinna lever med funktionsnedsättning. Vi har deltagit i möte där Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten samlade icke-branschanslutna #Metoo-upprop.
Föreläsning om aktiva åtgärder, funktionsnedsättning och jämställdhet
I början av november föreläste FQs ordförande Maria Johansson under Sensus Norrbotten och Rättighetscentrum Norrbottens femte och näst sista del av den digitala seminarieserien ”Arbetsplats för alla – lika rätt med rätt åtgärder”. Hur kan vi arbeta med aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering på grund av funktionsnedsättning och kön? Genom medvetet arbete, ett intersektionellt perspektiv och ett tillgängligt och användbart arbetsliv kan vi åstadkomma förändring, var Marias budskap i föreläsningen där hon berättade om hur det ser ut och om vad som behöver göras.

Bokbord i Hallunda Folkets Hus
Sista lördagen i oktober uppmärksammades Demokratin 100 år av ABF i Hallunda, som bjöd in till bokbord och seminarier. FQ fanns på plats.
Det blev en eftermiddag fylld av samtal om kvinnors rättigheter, om FQs verksamhet och om tillgänglighet. Vi lyssnade till DHR Stockholms läns seminarium med Margareta Persson, Jessica Smaaland och Sari Nykvist, om synen på kvinnor med funktionsnedsättning historiskt och i dag, om demokrati och om personlig assistans eller ledsagning som förutsättning för demokrati och mänskliga rättigheter.

Institutionslivet – vad gjorde det med oss?
Oktober månads medlemsträff inleddes av Ann Jönsson med tankar kring vad uppväxten inom institutionen betytt för henne och för andra flickor som växte upp på Tomteboda, Norrbacka och andra institutioner för barn med funktionsnedsättning/normbrytande funktionalitet.

Tillsammans pratade vi om våra erfarenheter av då och nu.

Är institutioner förknippat endast med byggnader, väggar och tak, eller kan oskrivna regler och synsätt resultera i liknande förhållanden som regelrätta institutioner gjorde? Var allt svart eller vitt, elände eller ren glädje – vad fick vi med oss i livet, vad upplever unga kvinnor idag av möjligheter och begränsningar?

Vi behöver dig i FQs arbete

Medlemskap
FQs medlemmar är förutsättningen för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet, vara trovärdiga företrädare och också för att kvalificera oss för stöd. Varmt tack till er alla!
Vill du komplettera eller ändra någon kontaktuppgift kan du mejla till medlem@kvinnor-funktionshinder.se.

Ännu inte medlem?
Bli medlem nu så gäller ditt medlemskap också hela 2022.
Medlemsavgiften är 100 kronor för enskild medlem, betalas in på plusgirokonto nummer 83855–7. Var noga med att ange avsändare, kontaktuppgifter och vad betalningen gäller när du gör din insättning. Det finns ingen möjlighet att spåra inbetalningar om avsändaren själv inte fyller i vem den är.

Lägg till FQs logga på din profilbild på Facebook
Du som finns på Facebook kan lägga till FQs logga på din profilbild. Klicka på kamerasymbolen i ringen runt din profilbild, välj Uppdatera profilbild. I nästa steg väljer du Lägg till motiv. I sökfältet under ”Välj ett motiv” skriver du in FQ så kommer alternativet vår logga och magnoliakvistarna som är vår symbol att dyka upp. Avslutningsvis väljer du om du vill ställa in en tidsgräns för när motivet ska tas bort automatiskt från din profilbild eller ej.

Välkommen att höra av dig!
Vill du engagera dig i FQ? Har du idéer om frågor vi bör uppmärksamma, spännande gäster att bjuda in till medlemsträffar, något du tycker vi bör diskutera, kontakta oss gärna!
Alla styrelseledamöter har mail-adresser som är uppbyggda enligt: förnamn@kvinnor-funktionshinder.se.
Du kan också maila till info@kvinnor-funktionshinder.se.

Varma hälsningar

FQs styrelse genom
Maria Johansson