– Hej alla som är samlade här idag. Jag är väldigt glad för att jag får vara tillsammans med er och berätta min berättelse:
Jag heter Rahel Atnafu. Jag kom från Etiopien för 13 år sedan till Sverige på grund av familjeskäl.
I mitt hemland var jag mycket engagerad i funktionsrättfrågor. Särskilt i frågor som berörde kvinnor med funktionsnedsättningar. Alla i min familj och mina kompisar stöttade mig mycket i detta arbete men samtidigt var de bekymrade över att jag lade all min tid på detta engagemang för funktionsrättsrörelsen och hade ingen tid för mig själv.
När jag flyttade till Sverige var de inte så glada att jag skulle flytta från mitt hemland men samtidigt tyckte de att det var bra på något sätt. Jag skulle ju bli fri från att behöva kämpa för mina och mina medsystrars rättigheter, trodde de. Sverige är ju ett av de bästa, mest rättvisa och jämlika demokratiska länder så det finns inget behov av att fortsätta kämpa.
Jag själv tänkte också på samma sätt ännu ett tag efter att jag börjat bo här i Sverige. Men när man får chansen och är tvungen att kolla på saker inifrån ser man de olika slag av utmaningar som kvinnor med funktionsnedsättningar möter varje dag även här.
Sverige är ett bra land men absolut inte paradiset.
Kvinnor med funktionsnedsättningar är en av de mest marginaliserade och exkluderade grupperna i samhället såväl ekonomiskt, politiskt som socialt. Därför bestämde jag mig för att bli medlem i FQ. Jag vill tacka FQ för att de öppnat dörren för mig.
Min kamp har inte slutat utan fortsätter. Vi ska kämpa för de krav som vi vill uppnå, samt för vår mål. Vi ska kämpa för att behålla de rättigheter vi redan har, annars kommer de att försvinna.
För att lyckas med den här kampen räcker det inte med att bara fokusera på regional nivå eller national nivå. Det behovs samtidigt ett internationellt samarbete för att påverka hela kontinenten och hela världen.
Som jag har sagt är jag från ett land som är långt borta, där pratas ett annat språk, finns en annan kultur annan m m. Men gällande funktionsrättsfrågor och speciellt gällande rättigheter för kvinnor med funktionsnedsättningar är det nästan lika.
Därför känner jag att det är ett område där jag kan bidra, Jag har en stark tro på att vi tillsammans är starka. Starka för att förbättra, starka för att försvara vad vi har!