– Hej! Jag heter Eva Fridh och jag är en småbarnsmamma som arbetar som SFI-lärare.

Sedan tonåren har jag varit intresserad av samhällsfrågor och då särskilt av jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Därför hade jag mycket gärna deltagit i dagens manifestation.

Tyvärr tillåts jag inte göra det. Jag har en grav synnedsättning och därför behöver jag hjälp av en ledsagare. Min kommun Västerås sätter mig i kommunarrest eftersom jag, som har ledsagarservice beviljad enligt socialtjänstlagen, bara får hjälp i närområdet.

Så har det inte alltid varit. Tidigare bodde jag i Göteborg och hade då rätt till ledsagarservice enligt LSS. Då kunde jag vara politiskt aktiv och delta i såväl konferenser som manifestationer och demonstrationer utanför min hemkommun. Ledsagningen enligt LSS var gratis men nu när jag får hjälp enligt socialtjänstlagen betalar jag flera hundra kronor i timmen för den hjälp som jag så väl behöver.

På LSS-tiden kunde jag välja vem som skulle ledsaga mig. Nu skickar kommunen den personal som för tillfället är ledig.

Mitt liv har försämrats avsevärt sedan jag förlorade rätten till ledsagarservice enligt LSS. Från att ha varit en medborgare som alla andra med möjlighet att själv utforma mitt liv måste jag noga planera de fåtal timmars hjälp som jag får så att de räcker hela månaden. Hur kunde det bli så här?

Varken min hälsa eller min funktionsnedsättning har förbättrats och jag har större behov av hjälp idag sedan jag blivit förälder. Orsaken är biståndshandläggarens snålare bedömning och en allt snävare rättspraxis. Detta drabbar fler än mig och min familj. Allt fler personer med funktionsnedsättning förlorar rätten till LSS-insatser idag. Denna utveckling måste vändas. Vår nyvalda riksdag och regering måste agera så att vi får tillbaka vår frihet och vår möjlighet att delta i alla aspekter av samhällslivet inklusive sådana här manifestationer.

Tack för att ni lyssnat på min berättelse. Jag hoppas att jag och alla andra som idag nekas nödvändig hjälp återfår den så att vi kan vara på plats nästa gång. Det ser jag fram emot.