– Ta makten över din kropp.
Jag kände mig hedrad och ödmjuk när jag fick förfrågan om att tala idag.
Ordförande Maria Johansson sa ”tala om något som hjärtat är fullt av”.
Mitt hjärta är fullt av erfarenheter och perspektiv. Några av dom tänker jag dela med mig av idag, för att skänka er reflektion och eftertanke.
Jag är tio år och står vid ett stånd på en marknad i Spanien. Det är fullt med människor. Bredvid mig står en man som håller sin dotter i handen. Plötsligt känner jag ett par fingrar som söker sig under min kjol. Det är samma man som håller sin dotter i den andra handen.
Jag är fjorton år och är på behandling hos min fysioterapeut. Behandlingen utvecklas till att fysioterapeuten masserar mitt underliv och mina bröst.
Vid båda dessa övergrepp frös jag och önskade att jag var någon annanstans.
Skammen var total.
Jag är 16 år och ligger på sjukhus efter min dykolycka. Jag är förlamad. Det känns inte längre som att min kropp är min. Andra händer tar hand om min kropp. Händer efter händer efter händer, berör min kropp, mitt tempel.
Mitt tempel är inkräktat.
Min integritet är inte längre min.
Under övergrepp hade jag lärt mig att distansera, för att överleva.
Jag gjorde just det, lämnade makten över min kropp i någon annans händer.
Jag mötte en syster som är helt förlamad och lever med assistans 24 timmar om dygnet. Hon berättade att en assistent hade gett henne rådet att drömma sig bort till en vacker plats när det känns för jobbigt.
När ens fysiska integritet blir utsatt för övergrepp, distansera.
För att hon ska orka med att någon annans händer tar hand om sin kropp, måste hon fly iväg i tanken.
Jag kände igen mig och tänkte att det var samma överlevnadsstrategi som när jag blev utsatt för övergrepp.
Tänk dig då att känna så varje dag.
Du som som lever med funktionsnedsättning och lever med personlig assistans, ge inte upp din kropp och integritet.
Du ska aldrig behöva distansera dig eller fly iväg i tanken.
Ta hand om ditt tempel,
Värna om din integritet och
Ta makten över din kropp.
Tack!
